Jag såg en annons om ett sommarjobb som innefattade leveranser i sjukhusets kulvertar. Erfarenhet av lagerarbetare var meriterande. En kollega hade sökt en ledig tjänst där för några år sedan. Hon sa att det var en man som skulle gå i pension, annars hade de inte någon personalomsättning att tala om.
Jag satt igång och designade ett snyggt CV och personligt brev. Där skrev jag att jag ville ha jobbet för att jag ville känna mening i jobbet jag utför varje dag. Även om jag inte är en läkare kan jag vara en länk i systemet som räddar liv varje dag, tänkte jag. Jag skrev också att jag hade velat resa som volontär med Mercy Ships som opererar fattiga i Afrika gratis och de söker också lagerarbetare, då hade det varit perfekt med den här erfarenheten.
På bemanningsplaneringen, eller vad som skulle likna ett försök till en seriös sådan, sa chefen att företagets ledning bestämt att ingen ska få ta tjänstledigt för att prova annat jobb.
På bemanningsplaneringen, eller vad som skulle likna ett försök till en seriös sådan, sa chefen att företagets ledning bestämt att ingen ska få ta tjänstledigt för att prova annat jobb.
Jag tog det vidare till samverkan med HR så sa de att det finns ingen lag dom tvinga dem till detta så därför kommer de inte bevilja detta m. Tjänstledigt av personliga skäl skulle kunna ges max 3 månader om någon anhörig exempelvis är döende i cancer. Först när de presenterade sina nyckeltal förstod jag varför detta var så viktigt för dem. Ett av nyckeltalen (cheferna tävlar lagren emellan) som skulle hållas nere kallades ”personalfluktuation”. Jag tänkte på jobbet jag sökt, inte kan jag riskera arbetslöshet för ett sommarjobb, och vem lurar jag, sommarjobb är gör studenter, ingen kommer välja mig.
Jag sa till en kvinnlig kollega att jag var så besviken på att företaget inte längre kommer att bevilja tjänstledighet för att prova på annat jobb.
Hon undrade om jag sökt något annat och jag berättade om det jobb jag hittat, om hur jag trodde det skulle ge dagarna mer mening.
Hon sa: Men vi levererar ju mat till folk varje dag, det är ju meningsfullt.
Jag höll inte med, jag sa att om vårt företag försvinner finns det ju alltid andra som tar vid.
Fast i och för sig är ju mat något livsnödvändigt precis som vården. Vi talade om att ingen trivs på jobbet oavsett vad man jobbar med. Men det stämmer nog inte. Min bror jobbar för att han tycker om att programmera, det är hans intresse.
Vi talade om att ingen trivs på jobbet oavsett vad man jobbar med. Men det stämmer nog inte. Min bror jobbar för att han tycker om att programmera, det är hans intresse.
Jag läste för en tid sedan om effektiv altruism, de menar att det viktigaste är inte att arbeta exempelvis som läkare om man vill hjälpa så många som möjligt. Det viktiga är att tjäna så mycket pengar som möjligt så att man kan donera till projekt som gör så stor nytta som möjligt för så många som möjligt. Vissa yrken hjälper även mer effektivt än andra, menar de, som jag tolkar det. Jag ska börja donera mer till välgörenhet, jag ökade mina donationer förra året.
Jag försökte fråga Chat GPT vad jag som INFP personlighet borde jobba med. Hade jag bara haft ett mål så hade jag kunnat söka en utbildning, men det är sent nu. Jag har mindre än hälften kvar till pension.
Nu är enda vägen bort utbildning ä, för det kan inte företaget neka, men då måste jag inkomma sex månader innan, annars nekar de, bara för att de kan.
Men egentligen vill jag bara bort, varför ha en säkerhetslina som är så osäker, jag kan skada mig för livet vilken dag som helst.
Och tack dör inget arbetsmiljöverket, de skiter i personärenden, vi fick avslag. Hoppet ligger nu på diskrimineringsförhabdling som gått centralt, men det har aldrig gett något, så nu vet jag inte vad jag ska säga till kollegan och hans familj som själva kontaktat diskrimineringsombudsmannen (som hänvisar till fackklubben). Jag vet vara att jag gjorde så gott jag kunde.
Ni som tycker att facket inte gör något:
Företagen anlitar arbetsrättsansvariga som tar alla förhandlingar, de har högskoleutbildning inom detta område, vi har en handfull veckors utbildning via facket. På grund av dalande medlemssiffror kan vi inte gå så många utbildningar längre, det finns helt enkelt inte budget till det. Samtidigt har förbunden blivit som företag med egen jakt på nyckeltal. Och många karriärsklättrar lika hänsynslöst där som på era jobb, vilket är hemskt att se tycker jag. Inget jag vill vara en sel av.
Fick höra att en i avdelningen sagt till en kursdeltagare att ”störta” mig och vår ordförande. ”Så det blir lite go i vår styrelse.”
Fick höra att en i avdelningen sagt till en kursdeltagare att ”störta” mig och vår ordförande. ”Så det blir lite go i vår styrelse.” Samtidigt säger vår ombudsman att jag behöver tagga ner. På avdelningskontoret klagade en annan på att jag skrivit på intranätet om en förhandling i företagets butiker (trots att hon själv sa att den ju låg helt öppet på en nättidning). ”Du riskerar att anklagas för illojalitet.” Det har de redan anklagat mig för när jag stoppade dem från att skada en kollega ytterligare pga att de vägrade anpassa arbetet trots arbetsskada. Jag ör inte ens skyddsombud och jag var ny i styrelsen utan koll, men jag skällde ut två chefer framför kollegorna och sa till personen och cheferna att han inte skulle utföra den uppgiften. Då var jag illojal enligt dem, då är jag gärna illojal, med stolthet.
Jag kommenterade inte ens detta på förbundskontoret, vi var där i ett viktigare ärende. Noterade dock att företaget alltså klagat på mig upp till förbundskontoret.
Förstår inte vad den där mannen menar med ”mer go”.
Hon hade sagt:
Jag är inte självmordsbenägen.
Jag har själv försökt övertala henne att ta positioner, men hon vill inte. Kan förstå det, hon kom in till oss och grät pga sin chef. Men hon hade kunnat bli riktigt bra. Hon kan arbetsmiljölagen i huvudet.
I höst har vi kongress. Jag har skrivit 10 motioner. Jag har bara skrivit en tidigare, till Coop.
Jag tror att avdelningsstyrelsen kommer försöka ta bort några av mina motioner. Men jag kommer säga att jag vill att årsmötet beslutar. Sedan kommer jag acceptera deras beslut.
Mina motioner handlar om totalstopp gällande investeringar i vapen, stärkt internationell solidaritet vid krig som exempel Gaza och Ukraina. Att medlemskap i fackförbund utanför LO inte ska leda till uteslutning (så står det i många LO förbunds stadgar), stöd till arbetarfilmfestivalen etc.
Igår läste jag en post på reddit om en person som under sin uppsägningstid sökt jobb och fått jobb dagen efter anställningen upphört. Personen hade sökt 800 jobb.
Jag är fast här för evigt…
Om man slutar här så slutar man i gropen…
Fanfanfan.
