Jag är 55 år. Jag har jobbat på bandet, Volvo, i 18 år. Satte mig sedan vid skolbänken och läste till fritidsledare. Jobbade som detta i ungefär 10 år. Men sedan 4 år tillbaka så arbetar jag inom LSS med personer med intellektuella funktionsvariationer.
Fick nyligen en inbjudan av en vän. Ett politiskt möte där rubriken löd ”Det enda som inte höjs är våra löner”. Rubriken är exakt en beskrivning av samtiden.
Hur hamnade vi här egentligen?
Fackföreningar går ut en efter en och nästan skanderar, att årets avtal är det bästa avtalet, om inte historiskt, så åtminstone på väldigt, väldigt länge. Tror våra ombud inom ”rörelsen” att vi inte kan räkna?
7,4% på två år.
En reallönesänkning på minimum 10%.
Fackföreningar skanderar att detta är det bästa avtalet på väldigt, väldigt länge. Tror våra ombud inom ”rörelsen” att vi inte kan räkna?
Jag är det som man idag kallar old school. Tio år kvar till pensionen, och har levt åtminstone i början av mitt liv där man betalade hög skatt, men vi fick mycket för våra surt förvärvade slantar. Framförallt ett starkt socialt skyddsnät. Folkhemmets idéer och visioner är fina och inte minst solidariska.
Men allt som har något gott… Ni vet.
Detta folkhem byggdes under årtionden och gjorde att knegarens barn kunde bli läkare, advokater eller få jobb med hög akademisk utbildning. Man klippte navelsträngen, och det sociala arvet var inte längre hugget i sten.
Detta folkhem byggdes under årtionden och gjorde att knegarens barn kunde bli läkare, advokater eller få jobb med hög akademisk utbildning. Man klippte navelsträngen, och det sociala arvet var inte längre hugget i sten.
Men vad hände sedan?
Vi röstade fram våra förtroendevalda och gick därefter in i vår Törnrosasömn. Många av dessa ombord fick sedan en betald karriär av arbetarklassen. Något som man måste ha glömt då de flesta höga pampar idag har löner som en arbetare inte ens kan drömma om.
Men jag är hoppfull, trots allt.
Hoppet stavas Hamnarbetarförbundet.
Detta fackförbund är inte s.k. top-down-styrt. Deras ordförande kan inte låsa in sig i ett rum med arbetsgivaren för att sedan komma ut rödmosig med ett skambud som medlemmarna måste acceptera. I Göteborgs hamn, där går alltid ett kommande avtal ut till medlemsomröstning. Blir det nej, så får Hamn4:an fint återgå till förhandling till dess man nått en lösning. Gubbarna, och för den del kvinnorna där gör de övriga förbunden till löjeväckande marionetter.
Hoppet stavas Hamnarbetarförbundet. Gubbarna, och för den del kvinnorna där gör de övriga förbunden till löjeväckande marionetter.
Sitter och lyssnar på Dan Berglund och låten Ombudsmannen på Spotify.
”Det var vi som valde in dig i klubben…minns du det? Säg, minns du det, …eller har din bakdel blivit allt för bred?”
Till sist…
Om jag ska gå på den där inbjudan?
Förmodligen inte, jag gör nog som de flesta insomnia-personer. Jag väntar på att någon annan ska resa sig upp och bli förbannad. Medan jag återgår till mina kära streamingtjänster i min mobil.
Kamratliga hälsningar
Henrik
