Jag må tycka oerhört illa om den blåbruna regeringen, men helt ärligt har jag svårt att bli arg över deras planer på att skrota de planerade investeringarna på nya höghastighetsbanor. Obs! Det här är bara min åsikt, men vore mycket intresserad av att ta del av en opinionsundersökning eller dylikt för att se hur tågpersonalen ser på det hela. För är det något perspektiv som varit närmast totalt frånvarande i samhällsdebatten om höghastighetståg, så är det just tågpersonalens trygghet och arbetsvillkor. Vi som jobbar ombord tåg har redan en rad olösta problem och utmaningar, som inte på något sätt försvinner med höghastighetståg. Återkommer till detta senare i texten.
Är det något perspektiv som varit närmast totalt frånvarande i samhällsdebatten om höghastighetståg, så är det just tågpersonalens trygghet och arbetsvillkor.
Ett tongivande argument för höghastighetståg handlar om den gröna omställningen. Tanken är att det skall lägga grund för en klimatsmart infrastruktur, som på sikt utkonkurrerar inrikesflyget. Problemet med denna argumentation är att man utgår från en storstadsnorm och framför allt näringslivets intressen (i alla fall av debatten att döma). Utgångspunkten är de resenärer som reser från exempelvis Stockholm till Göteborg (via Jönköping).
Men inte bara det.
Ett praktiskt problem handlar om att byggandet är extremt tidskrävande (nya stambanor, efter alla juridiska ärenden, lär bli klara på 25 årsperiod), men klimatkrisen är ju här och nu. Ett tredje handlar om byggandet vidare leder till ökade utsläpp och omfattande materialmängd (bland annat cement och stål), något som står i konflikt med Sveriges klimatmål.
Järnväg är dessutom oerhört sårbar. Föreställ er ett riskabelt scenario, till exempel att det skulle kunna ske en sprängning på rälsen, som förorsakar stillastående och därmed förseningar. Vem vill åka höghastighetståg efter att något sånt hemskt inträffat? Själv har jag varit med om att ett tåg jag arbetade ombord en gång blev stillastående i fyra timmar.
En fiskmås kom för nära elledningen och sprängdes bokstavligt talat. Kablarna från elledningen var likt tentakler över hela tågfordonet.
En fiskmås kom för nära elledningen och bokstavligt talat sprängdes. Kablarna från elledningen var likt tentakler över hela tågfordonet.
De olösta problem vi än så länge har ombord tågen är allra främst av teknisk karaktär. Utmaningarna är att komma till rätta med dessa och då behövs investeringar värt namnet. Det bästa vore därför att hellre satsa på konventionell järnväg inom olika regioner. Reparationer om något är i dagsläget fruktansvärt eftersatt för våra gamla tågfordon och det får direkta konsekvenser för tågpersonalens arbetsmiljö.
Allra värst blir det på somrarna när AC:n inte fungerar ombord tågen och fönstrena ute i tågkupéerna inte går att öppna. Det blir så varmt att man svettas inför resenärerna och i allra värsta fall nästan svimmar.
Allra värst blir det på somrarna när AC:n inte fungerar ombord tågen och fönstrena ute i tågkupéerna inte går att öppna. Det blir så varmt att man svettas inför resenärerna och i allra värsta fall nästan svimmar.
Problemet upprepas år efter år, trots alla avvikelserapporteringar. Dessutom skulle det nog vara klimatsmart att försöka att tillvarata det vi redan har och förbättra det, istället för att satsa pengar på nya projekt.