Tidigt på morgonen, går med tunga steg, tar mig genom flödet av nyvakna människor, ingen vill komma sist, stationen är kall och enslig.
Tystnaden bryts av de repetitiva utropen från högtalarna som påvisar destinationen och riktning.
Nu kommer tåget, dörrarna öppnas och ut kommer vågen av människor som trängs, letar efter en plats, en chans att hinna före andra, här gäller ingen hyfs utan att komma först, på rulltrappan trängs de upp, på tåget är det som vanligt, smutsiga säten, kartongreklamen har använts som sittunderlag, ta plats, tid för avgång. Dörrarna stängs.
